Reklamombudsmannen har meddelat att Pressbyråns godisreklam inte strider mot kravet på socialt och yrkesmässigt ansvar.
Pressbyrån har haft en reklam med bilder på gravidmagar och godis. På en av affischerna stod det: “Hej! Alla kan bli sugna på snacks. Men om man vill ha riktig expertis i frågan, vänder man sig förstås till några blivande mammor.” Viktuppgång under graviditet är något som många drabbas av och därför är det extra viktigt att äta hälsosamt. Att Pressbyrån väljer att skämta om det här, och i reklamen fokusera på en grupp där många kämpar med vikten, är ansvarslöst. På grund av detta har Obesitas Sverige anmält Pressbyråns reklam till Reklamombudsmannen. Även Dietisternas Riksförbund har anmält reklamen.
Reklamombudsmannen väljer att fria reklamen. De går på Pressbyråns linje: “Det är annonsörens uppfattning att konsumenter som utgör både Sveriges befolkning och blivande mammor är kapabla att fatta egna beslut gällande vilka livsmedel de konsumerar.”
De senaste decennierna har andelen personer i Sverige som lever med övervikt eller obesitas ökat kraftigt. Detta beror på att vi lever i ett samhälle med en betydligt större tillgång till ohälsosamma livsmedel och där en stor del av befolkningen även är mer stillasittande. Det beror inte på att individer idag är mindre “kapabla att fatta egna beslut”, utan det beror på omgivningen. Det blir allt svårare att hålla vikten och här behöver även företag ta ansvar.
Att framställa obesitas som något som handlar om individens karaktär och moral, att det skulle handla om att göra dåliga val, är stigmatiserande. Denna bild skadar personer som lever med den kroniska och komplexa sjukdomen obesitas, bland annat genom att de får ett dåligt bemötande och blir utsatta för mobbning.
Vad annonsören inte heller tycks förstå är att olika grupper i samhället drabbas av obesitas i olika hög utsträckning. Socioekonomiskt utsatta människor drabbas i högre utsträckning. Beror det på att dessa är mindre “kapabla att fatta egna beslut”? Nej, självklart inte. Obesitas är en sjukdom som beror på faktorer som stress, sömn, psykisk ohälsa, utbildningsnivå och funktionsvariation. När vi reducerar obesitas till en fråga om individens förmåga att fatta beslut är det inga smickrande saker vi insinuerar om de socialt utsatta människor som i högre utsträckning lever med sjukdomen.
Vidare står det: “Annonsören ger inga rekommendationer och moraliserar inte över kunders kostval utan visar istället i kampanjen upp att det finns något för alla.” Att påstå att man inte “moraliserar” utan låter individen fritt välja är att totalt ignorera de ojämlika förhållanden som ligger bakom att obesitas framför allt drabbar utsatta människor.
Reklamombudsmannens bedömning vittnar också om den fördomsfulla bild som finns av personer med obesitas. När det gäller reklam om till exempel spel, tobak och alkohol förväntas annonsören ta socialt ansvar. Här ses det som självklart att det är mer komplext än att individen kan göra ett klokt val att spela måttligt. Men när vi talar om obesitas finns de sociala faktorerna över huvud taget inte med. Allt görs till en fråga om individens val. Detta visar tydligt att Reklamombudsmannen inte har kunskap om sjukdomen obesitas.