Vi söker dig som vill göra en ideell insats och hjälpa till och översätta vår film till andra språk än svenska och engelska. Vill du kanske bättra på ditt CV eller bidra till att fler med andra språkkunskaper kan få ta del av vår film nolltolerans mot viktstigma 🌟
Arabiska?
Franska?
Spanska?
Kurdiska?
Somaliska?
Med mera 🌟

1% av Sveriges befolkning är obesitasopererade.

I vårt projekt som finansieras av Arvsfonden kommer vi ta fram en handbok för alla som ska eller har genomgått en obesitasoperation och nu söker vi dig som står inför eller redan är opererad! Vi behöver öka kunskapen om operation och eftervården. Har det flytit på eller har du stött på komplikationer? Var med och påverka och engagera dig! Vi söker just nu 15 personer för en referensgrupp där vi söker din kunskap, kompetens och erfarenhet.
Maila ditt intresse till Naggie på naghmeh.ghanbar@hobs.se

Att sommaren är kommen kan kännas på många olika sätt, lättnad, lycka eller helt tvärtom. Det kan kännas jobbigt att inte ha en skola att gå till eller ha fasta aktiviteter. Vill du som är mellan 13-18 år prata med andra? Vi har ett ungdomsforum är på hobs.se där du kan berätta hur du känner eller få tips på aktivitet & kanske träffar du en ny vän. Välkommen till ungdomsforumet

Flera gånger i veckan lägger vi upp nyheter och händelser i våra kanaler på sociala medier. Det är viktigt att vi sprider kunskap för att bryta den stigmatisering som finns kring personer som lever med övervikt och obesitas. Eller gör som Victor Von Schirach sprid HOBS vidare. Tillsammans kan vi påverka och skapa förändring!

Följ oss gärna på 

Instagram: hobs.se

Facebook: @HOBShalsaoberoendeavstorlek

Nu är det inte långt kvar tills vi kommer publicera vår öppna studiecirkel "Du och din hälsa".

Genom projektmedel från Arvsfonden har vi på HOBS har tagit fram den här kursen för dig med övervikt och obesitas som vill hitta ett nytt och positivt förhållningssätt till din egen hälsa, oavsett om det gäller din psykiska, fysiska eller sociala hälsa.

Kursen är framtagen för att hjälpa dig att reflektera över och förstå mer om vad som påverkar din hälsa, och vad du själv kan göra för att må bättre. Den består dels av ett antal korta kursavsnitt, och dels av ett självstudiematerial som hjälper dig att steg för steg öka din förståelse och hitta nya sätt att förhålla dig till dig själv. 

Med anledning av Mats Reimers krönika i Dagens samhälle vill vi förtydliga följande:

Att genomgående i en krönika som dagens samhälle väljer att publicera, ger man utrymme för ett innehåll av kränkande ordval där avsändaren har per automatik en större legitimitet utifrån sin roll som behandlande barnläkare. Denna krönika bidrar bara till ytterligare stigmatisering av en redan utsatt målgrupp, som snarare är behjälplig av stöd till mer resurser och vård än att tryckas ner.

Vi tar starkt avstånd från ordval som “feta”, “tjocka”, “bilringar” osv. Att tillåta nedvärderande ordval som denna krönikan gör och lägga skulden uteslutande på vårdnadshavare hade man aldrig accepterat att publicera med någon annan kronisk barnsjukdom!

Vi på HOBS har vänt oss till  Ximena Ramos Salas, PhD, Public Health, Obesity Canada, Director of Research & Policy som är världsledande forskare inom Stigmatisering som liksom HOBS starkt motsätter sig språket och innehållet i den här krönikan. 

Läs Ximenas replik på Mats Reimers krönika nedan. 

• Obesity is a chronic disease that needs long term treatments. The fact that we have very few effective treatments for this chronic disease is not a patient's fault. I would argue this is more of a reflection of the social bias against obesity. What other disease that affects such large portion of society would get this level of scarce resources in terms of research and development? If this was another disease that is not stigmatized and reduced to a self-inflicted behavioural choice, our society would be taking this much more seriously. Until we change the biased belief that obesity is a self-inflicted behavioural choice, we will not see progress in terms of effective and scalable treatments.
  
  
• The fact that treatments are poor means that the treatments are failing patients. Not the other way around. Patients are not failing treatments. We need to reflect on our own biases in this regard. If this was any other chronic disease and the treatments were ineffective, would we blame the patients?
  
  
• The lack of understanding of obesity as a chronic disease that is beyond individual behaviours drive weight bias and obesity stigma in our society. The belief that obesity is about eating too much and moving too little leads to public health approaches that are solely focused on these behavioural approaches. What other chronic disease would you only offer behavioural treatments for? What if a person had hypertension? would we tell that person to go an eat less salt and lower their blood pressure on their own? Would we refuse to give them evidence-based treatments? Would we not invest in research to develop effective blood pressure medications that can be scalable to the entire population?
  
  
• We need to change the false narrative that obesity is just about food and exercise. Obesity is a complex chronic disease. We have the research to back this up. Now we need health care professionals, policy makers and patients to understand the science of obesity and to implement approaches that are effective at the individual and population level.
  
  
• Saying that since we do not have effective treatments that work at the individual level means that we should focus on prevention is not OK. How can we ignore an entire section of our population that already has the disease? Are we just going to let them die and hope that we can figure out a way to prevent this disease? That is absurd. We need to do prevention and treatment, just like we do for any other chronic disease.
  
  
• We need to stop blaming parents who have children living with obesity and adults living with obesity.
  
  
• We need to understand the science of weight and obesity. We know that behaviour is just one aspect of obesity. There are many neurohormonal, genetic, social, psychological, and environmental factors that drive a person’s obesity.
  
  
• As health professionals we have the duty to do no more harm. Using a biased narrative of obesity results in more stigma for people living with obesity. Stigma causes harm to individuals and populations. Let's not make this worse!
  
  

Ximena Ramos Salas, PhD, Public Health, Obesity Canada, Director of Research & Policy. 

Varje dag kränks personer som lever med obesitas/fetma av vården, politiker, familj, kolleger & vänner.

Stigmatiseringen kring en kroppsstorlek finns överallt & är så normaliserat att de ibland går förbi obemärkt.

Fördomar grundar sig i okunskap om en viss grupp som i förlängningen bidrar till stigmatiserIng av folks kroppar. Stigmatiseringen leder till att personer med obesitas marginaliseras, att en inte får ta del av vården på samma villkor, en kan nekas jobb eller till och med utesluts ur sociala sammanhang vilket kan leda till psykisk ohälsa.

Men vi på Riksförbundet hobs anser att stigmatisering kopplat till storlek & vikt är oacceptabelt.

Vi måste sluta normalisera att vikt är något att ”skämta” om. Precis som att de inte är okey att skämta om någons ursprung, sexuella läggning, kön/könsidentitet etc. Kunskapen om obesitas måste öka, obesitas är en kronisk sjukdom som inte ska påpekas eller skojas om från omgivningen.

Filmen och allt arbete med att öka kunskapen är möjligt tack vare finansiering från Arvsfonden 

Sverige är bäst i den europeiska klassen.

Men det är inget att vara stolt över.

Varje dag kränks och diskrimineras personer som lever med obesitas/fetma i Sverige av politiker, läkare, grannar, butikspersonal, släktingar och vänner.

Obesitas är en kronisk sjukdom, men betraktas fortfarande – 2019 – främst som en brist på karaktär.

WHO, Världshälsoorganisationen, har erkänt obesitas som en kronisk sjukdom sedan tjugo år tillbaka. Även Socialstyrelsen definierar den på samma sätt.

Av de europeiska länderna är det bara Portugal, utöver Sverige, som följer WHO:s riktlinjer.

1 av 6 svenskar har den kroniska sjukdomen obesitas.

Av dessa är det endast 6 promille per år som får någon form av specialistbehandling.

Uppföljningen av eventuell behandling har stora brister.

Att leva med obesitas innebär fysiska påfrestningar och en förhöjd risk att drabbas av allvarliga följdsjukdomar. Men det är stigmat som brukar upplevas som det svåraste.

Personer som har obesitas vittnar om:

· Att de får viktråd och kommentarer av vårdpersonal när de söker för helt andra problem.

· Att de känner sig kontrollerade i livsmedelsbutiken över vad de lägger i sin varukorg.

· Att de får kommentarer och antydningar om att de är lata och dumma som inte förstår sitt eget bästa.

HOBS, Hälsa oberoende av storlek, är en patientorganisation som driver frågor för personer som lever med övervikt och obesitas.

· Ingen ska diskrimineras på grund av sin vikt.

· Obesitas är en kronisk sjukdom som kan och bör behandlas – alla har rätt till vård.

· Vården för obesitas måste få nationella riktlinjer.

HOBS vill också att vården tittar på eventuella bakomliggande faktorer –om det är psykisk ohälsa eller andra sjukdomar som ligger bakom att patienten har obesitas. I de flesta fall är det enbart kirurgi som erbjuds. Uppföljningen av en sådan operation uppfattas ofta av patienten som otillräcklig.

Felaktig eller utebliven behandling är kostsamt för samhället. En utredning och ett genomtänkt vårdprogram utifrån patientens behov minskar det mänskliga lidandet. Stigmat det innebär att ha obesitas är mycket påtagligt i vårt moderna samhälle.

HOBS kräver att alla ska ha rätten till vård för ett hälsosammare liv och att ingen ska diskrimineras på grund av sin storlek.

Sverige har en skyldighet mot sina medborgare och här är också en chans att på allvar visa Europa och övriga världen att det med kunskap och välorganiserade vårdinsatser går att behandla en kronisk sjukdom som allt fler drabbas av.

Här kommer några korta reflektioner från några av de svenska forskare som deltog på ECO2019 mötet i Glasgow.

-Patientorganisationernas närvaro var väldigt tydlig och ett uppskattat inslag i mötet. Många bra kommentarer på forskningen som presenterades kom från patientorganisationernas deltagare. För oss som inte träffar personer med fetma dagligen i vårt jobb så var detta en inspiration, källa till kunskap och påminnelse om betydelsen av vårt jobb.

- Det är tydligt att deltagarna på mötet accepterat att fetma är en sjukdom. Många beskrev det som att ”fetma är en kronisk recidiverande sjukdom”. Den stora frågan är dock hur man ska hitta vägar att sprida denna kunskap till fler, både inom vården och till samhället som helhet. Den nya datan från ACTION IO studien (Awareness, Care, and Treatment In Obesity MaNagement – an International Observation) tyder på att detta är en fråga som det måste jobbas mycket aktivt med i framtiden.

-Vi måste tänka på och tänka nytt om hur man ska designa framtidens behandlingar. Professor Lee Kaplan (USA) höll en lysande föreläsning om hur kroppens fysiologi motverkar alla försök till viktförändringar och det är först när vi förstår dessa system i detalj som verkligen effektiva (icke–kirurgiska) behandlingar med en långtidseffekt kan bli verklighet. Viktoperationer och de nya läkemedlen (GLP1 receptor agonister) påverkar dessa system, men vi har fortfarande mycket kvar att lära oss.

-Sammanfattningsvis belyser mötet den höga och breda aktivitet som råder inom detta forskningsfält men också hur svårbehandlad sjukdomen är och hur stort behovet av kunskapsspridning är.

Forskarna från SOS-studien