Det är svårt att exakt peka ut vad det är som gör att hetsätning uppstår. Precis som med andra psykiska sjukdomar är det ofta inte en anledning som ligger bakom problemet utan flera anledningar. Enligt forskning finns det fler olika orsaker, ofta är dessa dessutom påverkade av varandra.
Tre faktorer lyftas fram som orsaker som gemensamt påverkar om en person får en ätstörning. Den första faktorn är den biologiska och framförallt den genetiska. Forskning visar idag att det finns en viss ärftlighet för att drabbas av ätstörningar. Den andra faktorn är den psykologiska där det bland annat kan handla om att personen har höga krav på sig själv. Det kan också vara så att personen har svårt för negativa känslor och inte vet hur den ska hantera dessa känslor. Ytterligare en anledning kan vara att det finns vissa svårigheter i de nära relationerna. Den sista faktorn är miljö. Här kan det röra sig om till exempel trauma eller mobbning. Alla dessa faktorer, biologi, psykologi och miljö, bidrar tillsammans, och i relation till varandra, till risken för att drabbas av en ätstörning.
En annan anledning kan vara att personen upplever sig själv som större och därmed försöker gå ner i vikt med hjälp av bantning. När dieten till slut upplevs som alltför strikt kan personen, när hen äter, kompensera för den mat som undvikits. Av den anledningen kan det ibland vara sådan mat som personen upplever som ”förbjuden” och ”farlig” som äts under episoderna av hetsätning. Tillslut upphör den strikta dieten, men personen fortsätter ändå att hetsäta.
Andra vittnar om hur maten har blivit en slags tröst medan det för andra är känslan av kontroll som är starten och att det sen inte går att behålla kontrollen.