Riksförbundet Obesitas Sverige söker en engagerad samordnare för vårt treåriga Arvsfondsfinansierade projekt Obesitas i media. Vi arbetar för att förändra hur obesitas framställs i media genom att ta fram en digital plattform med korrekt fakta, bildbank, checklistor och medieträning för både journalister och personer som lever med obesitas. Vill du vara med och göra skillnad? Då är det här jobbet för dig!

Om tjänsten

Som samordnare ansvarar du för att driva projektet från start till mål i nära samarbete med målgruppen, mediebranschen och andra relevanta aktörer. Ditt uppdrag blir att säkerställa att projektets mål uppnås och att plattformen etableras som en självklar resurs för journalister och andra som rapporterar om obesitas.

Anställningen är en projektanställning på 100 % till och med den 31 december 2025, med goda möjligheter till förlängning. Tillträde sker enligt överenskommelse, men vi ser gärna att du kan börja så snart som möjligt.

Arbetsuppgifter

• Projektledning – leda och samordna projektet enligt uppsatt tidsplan och budget.
• Samarbete och nätverkande – bygga och underhålla relationer med journalister, forskare, medieutbildningar och målgruppen.
• Innehållsutveckling – koordinera framtagandet av faktamoduler, bildbank och checklistor i samarbete med referens- och expertgrupper.
• Kommunikation och spridning – säkerställa att plattformen blir känd och använd inom media och relevanta nätverk.
• Uppföljning och rapportering – dokumentera  och rapportera projektets framsteg.
  
  

Vi söker dig som har

• Erfarenhet av projektledning, gärna inom ideell sektor, media eller kommunikation.
• Förmåga att samarbeta med olika aktörer, från ungdomar till etablerade journalister.
• Erfarenhet av kommunikationsarbete och digitala plattformar.
• Förståelse för eller intresse av frågor kopplade till övervikt, obesitas, stigma och inkludering i media.
• Stark organisatorisk förmåga och vana att hantera flera arbetsuppgifter samtidigt.
• Erfarenhet av att arbeta med referensgrupper eller co-creation är meriterande.
• Erfarenhet av att arbeta inom media och ett etablerat kontaktnät inom branschen är meriterande.
• Förmåga att engagera och möta människor – du behöver kunna inspirera, fånga upp målgruppens perspektiv och skapa ett inkluderande sammanhang.
• Möjlighet att resa i tjänsten vid behov – arbetet kan innebära resor inom Sverige för möten, workshops och samverkan.
  
  

Vi erbjuder

• Möjlighet att leda ett nyskapande och samhällsnyttigt projekt.
• Ett engagerat och stöttande team inom Riksförbundet Obesitas Sverige.
• Flexibilitet – möjlighet till distansarbete och anpassat upplägg.
• Vi har ett kontor i Stockholm, men arbetet sker i huvudsak på distans. Vårt team är spritt över olika delar av Sverige, och vi arbetar digitalt för att möjliggöra samarbete oavsett plats.

Lön och anställningsvillkor enligt överenskommelse.

Om Obesitas Sverige

Riksförbundet Obesitas Sverige är en ideell patientorganisation som arbetar för att förbättra livsvillkoren för personer som lever med obesitas. Vi driver opinion, sprider kunskap och verkar för en jämlik och evidensbaserad vård fri från stigma och diskriminering. Genom stöd, information och påverkansarbete vill vi skapa ett samhälle där alla, oavsett kroppsstorlek, har rätt till respekt och lika möjligheter. 

Ansökan

Skicka din ansökan med CV och personligt brev till info@obesitassverige.se senast 14 mars 2025. Märk ansökan med Projektledare Obesitas i media.

Rekrytering sker löpande, så skicka in din ansökan så snart som möjligt!

Har du frågor om tjänsten? Skriv till info@obesitassverige så återkommer vi.

Vi ser fram emot din ansökan!

Brinner du för att skapa engagerande och tillgängligt innehåll på sociala medier? Har du en förmåga att formulera starka budskap för olika målgrupper och plattformar? Då kan du vara den vi söker!

Riksförbundet Obesitas Sverige söker en kommunikatör för sociala medier som ska ansvara för att skapa och publicera texter på våra digitala plattformar. Du blir en del av ett team där det även ingår en kommunikationsstrateg och en visuell kommunikatör – din roll blir att operativt genomföra planen genom att skriva tillgängliga och engagerande texter för sociala medier och webb.

Om tjänsten

Som kommunikatör har du en viktig roll i att säkerställa att våra budskap når ut på ett inkluderande, lättillgängligt och engagerande sätt. Du kommer att arbeta med våra sociala medier och webb, med fokus på att skriva och anpassa texter för våra sociala medier och webb utifrån den kommunikationsstrategi och de riktlinjer som tagits fram

Anställningen är en projektanställning till och med den 31 december 2025, med goda möjligheter till förlängning. Tjänsten är på 50 %, och tillträde sker enligt överenskommelse, gärna så snart som möjligt.

Arbetsuppgifter

• Skriva och anpassa texter för våra sociala medier och webb baserat på den framtagna strategin och planer för våra olika verksamheter.
• Anpassa innehåll på plattformar som Instagram, Facebook och TikTok
• Säkerställa att texterna är tillgängliga, inkluderande och anpassade för målgruppen.
• Stötta organisationens olika verksamheter genom kommunikationsinsatser.
• Publicera texter och uppdateringar på vår webbplats i ett enkelt publiceringsverktyg.
• Samverka med det interna teamet för att skapa en enhetlig och genomtänkt digital kommunikation.
  
  

Vi söker dig som har

• Erfarenhet av att skriva och publicera innehåll för sociala medier och webb.
• Förmåga att skapa tillgängligt material och anpassa texter till olika kanaler och målgrupper.
• God kännedom om och erfarenhet av TikTok, Instagram och Facebook.
• Förståelse för tillgänglig och inkluderande kommunikation.
• Förmåga att samarbeta i team och följa en strategisk plan.
• Ett öga för vad som engagerar och trender inom sociala medier.
  
  

Meriterande:

• Erfarenhet av att skapa rörligt material såsom Reels.
• Erfarenhet av att annonsera i Meta.
• Erfarenhet av att arbeta i publiceringsverktyg för webb.
• Erfarenhet av att arbeta med ideella organisationer eller hälsofrågor.
  
  

Vi erbjuder

• Möjlighet att vara en del av en viktig och samhällsnyttig verksamhet.
• Ett engagerat och stöttande team inom Riksförbundet Obesitas Sverige.
• Flexibilitet – möjlighet till distansarbete och anpassat upplägg.
• Vi har ett kontor i Stockholm, men arbetet sker i huvudsak på distans. Vårt team är spritt över olika delar av Sverige, och vi arbetar digitalt för att möjliggöra samarbete oavsett plats.

Lön och anställningsvillkor enligt överenskommelse.

Ansökan

Skicka din ansökan med CV och personligt brev till info@obesitassverige.se senast 14 mars 2025. Märk ansökan med Kommunikatör – Sociala medier.

Rekrytering sker löpande, så skicka in din ansökan så snart som möjligt!

Har du frågor om tjänsten? Skriv till info@obesitassverige så återkommer vi.

Vi ser fram emot din ansökan!

En ny rapport från The Lancet Diabetes & Endocrinology presenterar en omdefiniering av diagnosen obesitas och nya kriterier för att ställa diagnosen. Detta markerar ett viktigt steg för att förbättra förståelsen för och hanteringen av obesitas som sjukdom.

Obesitas har länge definierats med BMI, ett mått som ofta inte fångar hälsoriskerna på ett tillräckligt tillförlitligt sätt och som kan bidra till stigmatisering. Den nya definitionen beskriver obesitas som en kronisk och komplex sjukdom där överflödigt kroppsfett orsakar funktionella förändringar i organ och vävnader. Till skillnad från tidigare skiljer man nu tydligare på obesitas och vad som kan beskrivas som en förhöjd riskzon, kallad pre-obesitas. Vid pre-obesitas är organfunktionen fortfarande intakt, men risken för sjukdomar är förhöjd.

Tre centrala förändringar i den nya definitionen:

1. Individanpassad vård – Diagnosen baseras på organfunktion, kroppens mående och eventuella vardagliga svårigheter, snarare än enbart på BMI.
2. Fokus på prevention – Tidig identifiering och behandling av pre-obesitas minskar risken för allvarliga sjukdomar som hjärtsjukdom, stroke och diabetes.
3. Minskad stigmatisering – En modern, evidensbaserad syn på obesitas kan minska skuldbeläggande och öka tillgången till rätt vård.

Den nya definitionen stärker arbetet för en mer rättvis och inkluderande vårdmodell. Den erbjuder också verktyg för att minska viktstigma och säkerställa att personer som lever med obesitas får det stöd och den vård de behöver.

För Obesitas Sverige, som länge arbetat för att förändra synen på obesitas, är detta en betydande utveckling. Vi hoppas att riktlinjerna snart implementeras och fortsätter arbeta för förbättrad vård och ökad förståelse i samhället.

Länk till The Lancet Diabetes & Endocrinology: www.thelancet.com/commissions/clinical-obesity

Idag uppmärksammar flera svenska nyhetsredaktioner ett viktigt ämne – den svenska folkhälsan försämras. Många artiklar lyfter relevanta aspekter, men tyvärr används ofta stigmatiserande formuleringar som förstärker fördomar kring övervikt och obesitas.

De flesta redaktioner utgår från TT:s rubrik "Fetare svenskar oroar försvaret". Denna typ av språkbruk är problematiskt då det pekar ut individer och lägger skulden på dem, snarare än att adressera de strukturella orsakerna till problemet. En mer saklig rubrik, som Svenska Dagbladets "Sämre folkhälsa kan hota totalförsvaret", visar hur ämnet kan behandlas utan att stigmatisera. Dock faller även SvD i fällan med sin ingress: "Svenskarna blir allt fetare och rör på sig mindre."

Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom, inte ett val eller en egenskap. Formuleringar som dessa bär en underförstådd antydan om att individer bär hela ansvaret för sin sjukdom, trots att forskning tydligt visar att samhälleliga faktorer är avgörande. Gener bestämmer vem som kan utveckla obesitas – men hur många som gör det avgörs av samhällets utformning.

Sverige har länge stått inför denna utmaning, men ansvaret har till stor del lagts på individen, medan samhället och näringslivet fortsatt att undvika åtgärder. Vi har lagstiftning som reglerar alkohol, tobak, spel och trafik – men varför saknas kraftfulla insatser och lagar kring reklam för ohälsosamma livsmedel och reglering av deras innehåll, som kan bidra till en bättre folkhälsa?

Vi behöver flytta fokus i debatten. Istället för att peka ut individer som "för feta", bör frågan handla om varför obesitas och ohälsa fortsätter att öka, särskilt bland unga. Att använda stigmatiserande språkbruk är kontraproduktivt och förstärker okunskap, vilket hindrar oss från att ta itu med den verkliga utmaningen: samhällsansvaret för folkhälsan.

Sverige behöver en mer informerad och konstruktiv diskussion, där lösningar på samhällsnivå står i centrum. Det är dags att sluta stigmatisera och börja agera.

Skriv under här

Det är viktigt att patienter med diagnosen obesitas har tolkningsföreträde gällande sin sjukdom. Det innebär att de har rätt att tala om sina erfarenheter och upplevelser på ett sätt som känns bra för dem och att ingen utomstående ska tala om för dem hur de ska känna och tänka. 

Tyvärr ser vi ofta att läkare, forskare och andra experter använder ordet “tjock” för att beskriva patienter med obesitas. Vissa hävdar att detta ord är accepterat av målgruppen. Det finns mycket riktigt personer med obesitas som använder detta ord, men merparten gör inte det. Riksförbundet Obesitas Sverige är Sveriges enda och Europas äldsta patientorganisation för patienter med obesitas, och vi vet att ordet “tjock” upplevs som stigmatiserande.

2018 genomförde vi en undersökning bland våra medlemmar om vilket ord de föredrar. Över 90% föredrar ordet obesitas eftersom det är ett medicinskt begrepp som gör det tydligt att det handlar om en sjukdom. Forskning visar också att om vi talar om obesitas på det här sättet upplever patienten minskade skamkänslor över sin vikt. I stället för att skuldbelägga sig själv blir det tydligt för patienten att det är en sjukdom. Det tydliggör även att sjukdomen inte är något som patienten är, utan något som hen har (jämför med “är tjock”). Patienten har en sjukdom och det säger ingenting om hens person eller identitet.

Dessutom har vi genomfört flera undersökningar om bemötande inom vården. Av dessa undersökningar framkommer hur dåligt patienterna mår när de behöver höra ord som “tjock” och “fet” i vårdmötet. Många har blivit kallade för dessa ord i skolan när de har blivit utsatta för mobbning. De ska inte behöva höra dem upprepas i ett vårdmöte. Det här stigmatiserande bemötandet leder till att många patienter med obesitas undviker att söka vård.

Det finns flera skäl till att det är viktigt att inte använda ordet “tjock”. En anledning är att “tjock” är en beskrivning av ett utseende. Det som är viktigt i ett vårdmöte är patientens hälsa och där är det inte relevant om hen är “tjock” eller “smal”. Att ha diagnosen obesitas påverkar hälsan negativt och ökar risken för allvarliga följdsjukdomar, och det är där fokus behöver ligga när vården möter patienten. Vårdgivaren behöver göra det tydligt att det handlar om patientens hälsa, inte hur kroppen ser ut.

Att tala om obesitas som ett utseende och inte en hälsofråga ligger tyvärr i linje med hur det ofta porträtteras i media, med olika dieter som du kan följa för att “bli smal”. För patienter med obesitas ska behandlingen handla om att få en bättre hälsa, inte om att bli smal. Vården får inte lägga samtalet om obesitas på nivån att det skulle handla om kroppsform och utseende. Obesitas är en medicinsk fråga och det är viktigt att vården betraktar det som en sådan.

Ett fokus på utseende bidrar till att patienter med obesitas som berättar om sina svårigheter och aktivitetsbegränsningar inte blir trodda. Patienter som berättar om att de inte kan knyta skorna, gå i trappor eller leka med sina barn tas inte på allvar. Konsekvenserna för patientens hälsa förminskas och obesitas betraktas som något litet som patienten ska lösa själv. Om vi vill uppnå en jämlik hälsa är det mycket viktigt att vi talar om obesitas som en sjukdom och hur patienten kan få rätt behandling.

Obesitas Sverige har varit Sveriges enda patientorganisation för patienter med obesitas sedan 1995. Vi är väl ansedda och anlitas ofta av professionen för våra djupgående kunskaper om obesitas ur ett patientperspektiv. Patientorganisationer består av patienter som går samman för att driva sina frågor och kräva sin rätt. Vi är en viktig del av demokratin och en förutsättning för jämlikhet och delaktighet inom vården. Våra röster behövs för att vården ska vara patientcentrerad. I frågor om ordval och stigmatisering är det viktigt att vårdpersonal, forskare och andra experter lyssnar på oss och tar till sig av vår kunskap om patientperspektivet.

Det finns de som använder ordet “tjock” för att de upplever det som att de tar tillbaka ordet och att det är stärkande för dem. Det har de självklart rätt att göra. Vi står upp för människors rätt att använda de ord och begrepp om sig själva som känns bra för dem. Individen har tolkningsföreträde gällande sig själv och det står hen fritt att beskriva sig utifrån ett utseende. Men vården, forskare och andra experter har inte tolkningsföreträde gällande patienterna som de möter. Att hävda att ordet “tjock” är neutralt och inte stigmatiserande osynliggör massor av patienter som har en dålig hälsa, svårt att orka med vardagen och lever med enorma skuldkänslor. Det är deras röster vi måste lyssna till!

I går fick jag en välkommen möjlighet att inleda veckan med att ta del av en positiv och insiktsfull ledarartikel i Svenska Dagbladet. Henrik Dalgard lyfter ett viktigt ämne: moraliserandet kring patienter som lever med övervikt och obesitas. Hans text sätter fingret på ett problem som är alltför vanligt – vår benägenhet att döma och ifrågasätta snarare än att se på situationen ur ett modernt, vetenskapligt perspektiv.

Jag kan inte låta bli att reflektera över vem det egentligen är som moraliserar. Vem är det som jag möter i mitt arbete som har svårt att ta till sig aktuell forskning och evidens från våra myndigheter? Ofta är det just min egen generation eller generationen före, ofta högutbildade personer inom hälso- och sjukvård, forskning och policyarbete. Ironiskt nog är det just dessa individer, vars mål är att främja hälsa i Sverige, som visar störst ovilja att uppdatera sina attityder i ljuset av ny forskning.

Det är personer med lång erfarenhet av att skriva rapporter, bedriva forskning och hantera de många utmaningar som möter patientgruppen med övervikt och obesitas. Ändå är det här jag oftast möter en oförmåga, för att inte säga ovilja, att förändra personliga åsikter och fördomar. Trots att det nu finns stark evidens för att obesitas är en genetiskt betingad och kronisk sjukdom, kvarstår en djupt rotad skepsis som bygger på förlegade fördomar.

Detta får mig att tänka på hur lång tid det tog för oss som samhälle att förändra attityderna kring psykisk ohälsa. Under många år var rådet till människor som led av till exempel depression och ångest att "skärpa sig" och "ta sig i kragen". Idag förstår vi att denna inställning var både orättvis och ogrundad, och vi arbetar aktivt för att skapa en bättre miljö för människor med psykisk ohälsa. Är det då inte paradoxalt att vi, som själva sett denna positiva utveckling, nu är de som bromsar den pågående förändringen och ifrågasätter den moderna synen på obesitas?

En kommentar som jag ofta får höra efter en längre diskussion om evidensen för obesitas som kronisk sjukdom är: "Jag hör vad du säger, jag har läst all forskning, men… jag tycker ändå inte att det stämmer." Detta "men" avslöjar en förlegad och fördomsfull uppfattning om att övervikt och obesitas i grunden handlar om brist på viljestyrka. Det är hög tid att, som Henrik Dalgard föreslår, överge moraliseringen kring övervikt och obesitas och låta forskningen och evidens styra. Bara då kan vi på allvar bidra till en mer inkluderande och vetenskapsbaserad syn på ett av vår tids största folkhälsoproblem.

Jenny Vinglid

Generalsekreterare Obesitas Sverige