Case 3
Marias dotter Cornelia är 17 år och har levt med obesitas/fetma sedan lågstadiet. Cornelias pappa har inte varit delaktig under uppväxten och Maria har i perioder varit sjukskriven från jobbet på grund av utmattning. Cornelia har kontakt med specialistvården men resurserna är begränsade och eftersom Cornelia under en period mått psykiskt dåligt har Maria känt oro över hennes mående.
Cornelia skolkar på grund av sitt mående en del från skolan så Maria hjälper henne med skolarbetet för att hon ska kunna ta studenten samtidigt som sina kompisar. De har också kommit överens om att Cornelia ska prova en ny sorts kost och Maria förbereder varje söndag matlådor till Cornelia att äta på kvällen, när Maria jobbar skift. De sista veckorna har Cornelia börjat missköta sitt extrajobb, några gånger har hon inte dykt upp till sitt pass och struntat i att sjukanmäla sig. Maria har vid ett tillfälle träffat en bekant på stan som berättat att hon fått hoppa in för Cornelia med kort varsel, Maria har då skämts och dragit en vit lögn till Cornelias fördel.
Reflektion
Vilken är Marias roll som förälder i förhållande till Cornelias mående? Kan en förälder vara både studievägledare, dietist och psykolog till sitt barn? Hur mycket ansvar kan läggas på Cornelia själv?
Anteckna gärna dina reflektioner. Vänta med att läsa efterföljande text till du är klar med din egen reflektion.
Tips
Många föräldrar vi möter känner igen sig i situationen ovan. Obesitas/Fetma hos ett barn hänger ibland ihop med andra typer av ohälsa, till exempel psykisk eller social och som förälder upplever en plötsligt att ens barn behöver hjälp och stöd på många olika plan samtidigt.
1. Fokusera på vad som är viktigast för barnets hälsa just nu. Är det socialt stöd, eftersom barnet är ensamt eller utsatt på andra sätt? Behöver barnet hjälp och stöttning i att röra mer på sig? Rikta in dig på det område där du kan göra skillnad. Risken finns annars om du ska dra hela lasset själv, att du bränner ut dig. Eller att du plötsligt har tagit en mängd ofrivilliga roller kring ditt barn och aldrig får möjlighet att vara "bara" förälder. Sök hjälp utifrån, det finns hjälp att få.
2. Involvera ditt barn i hens hälsa. Om du har en tonåring hemma kan hen vara med och ta ansvar. Scenariot med Maria och Cornelia visar en förälder som både tar ansvar för sin tonårings skolarbete, matintag och dessutom ursäktar hens tillkortakommanden på jobbet. Fråga dig: Skulle jag göra detta om mitt barn var friskt? Försök reda i vilka delar som ditt barn mest behöver praktisk hjälp och vilka delar som hen skulle kunna klara av själv med visst stöd från dig eller någon annan vuxen.
3. Självstigmatiseringen bland barn och unga som lever med övervikt och obesitas/fetma är stor och många lever med skuld och skam. Berör ämnet med ditt barn och prata om barnets tillstånd som kronisk sjukdom (om barnet lever med obesitas/fetma). Lär er gärna tillsammans om övervikt och barnobesitas/fetma och försök hitta andra med liknande erfarenheter att prata med. Inom HOBS finns ett flertal länsföreningar med flera ungdomsgrupper som träffas både IRL och digitalt för att utbyta erfarenheter. Hör av dig till oss så hjälper vi ditt barn att komma i kontakt med andra unga som lever med övervikt eller obesitas/fetma.
Bra jobbat, nu har du gått igenom det tredje och sista caset. Sista steget är en kort sammanfattning av de delar vi berört i utbildningen, klicka på flik 6 i menyn för att gå vidare.