"Under hela mitt liv har jag haft svårt för att äta vissa sorters mat på grund av att den har en konstig konsistens. Den känns helt fel i munnen. Som barn var jag oerhört kräsen men med tiden har jag lärt mig att äta lite fler saker. Framför allt är det grönsaker som jag har svårt för, vilket gör det svårare för mig att äta nyttigt."
- Patient med autism
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser), till exempel autism och adhd, räknas inte som psykisk ohälsa. Dock finns det samband mellan NPF-diagnoser och psykisk ohälsa. Många som lever med psykisk ohälsa har också en NPF-diagnos, och därför tar vi upp dem och deras koppling till obesitas i den här sektionen.
En svensk studie från Lunds universitet visar att hälften av alla ungdomar som behandlas för obesitas har en neuropsykiatrisk problematik. En femtedel av ungdomarna uppgav att de hade symptom på depression, och en tredjedel hade symptom på hetsätningsstörning. Forskarna drar slutsatsen att vi behöver skräddarsy behandlingen för ungdomar med obesitas eftersom många av dem också har en psykisk ohälsa.
Adhd
En svensk studie visar att risken för att drabbas av psykisk ohälsa är betydligt högre om du har adhd. För kvinnor med adhd är risken att drabbas 95% och för män 90%. Depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är exempel på psykiatriska diagnoser som är vanligare hos personer med adhd.
Adhd innebär bland annat att man har svårt att kontrollera sina impulser. Det ökar risken för att man äter utan att man är hungrig och att man tar till snabba lösningar på problem, till exempel att äta för att hantera att man känner sig stressad.
Autism
Det finns ett samband mellan autism och att ha ett extremt BMI, alltså antingen väldigt högt eller väldigt lågt. Hos barn med autism är obesitas tre gånger som vanligt som hos barn utan autism, och väldigt lågt BMI är dubbelt så vanligt hos barn med autism. Framför allt symptomet att ha ett oflexibelt och repetitivt beteende är starkt kopplat till att ha ett extremt BMI.
Ofta har personer med autism har ett selektivt ätande, alltså att de bara äter vissa saker och är kräsna när det gäller mat. Detta kan leda till matvanor som inte är hälsosamma.
Källa: Lunds universitet, Socialstyrelsen, SpecialNest